Loppisfynd!
Loppis ♥
Aftonbladet rapporterar
Hon satt ihjäl sin pojkvän.
Det var i augusti förra året som Mia Landingham, som väger 135 kilo, började bråka med sin pojkvän Mikal Middlestone-Bey.
Bråket övergick till våldsamheter och tillslut satte sig den kraftiga kvinnan på sin mycket mindre pojkvän.
Han låg med ansiktet nedåt i soffan och krossades under hennes vikt.
Slipper fängelse
Nu har den kraftiga mamman dömts till tre års skyddstillsyn och 100 timmars samhällstjänst efter att ha erkänt sig skyldig till vållande till annans död.
Hennes advokat vädjade till domaren om ett milt straff eftersom det fanns en historia av misshandel – åt andra hållet – i relationen.
Mia Landingham släpptes omedelbart från fängelset i onsdags efter rättegången i Cleveland, Ohio.
Ångrar sig
Hon säger att hon är ledsen att hon haft ihjäl sina tre barns far.
– Jag vill bara säga att jag är uppriktigt ledsen över vad som hänt. Jag önskar att jag kunde göra det ogjort, sa hon i rätten.
Men hennes sambos familj är inte nöjda med domen.
– Så jag kan alltså gå och sitta ihjäl någon och så får jag villkorligt. Jag känner inte att det finns någon rättvisa, säger hans syster.
Händer det här? Källa.
Killar kommer och går..
Känner ni igen dem?
- kompisen som bara hör av sig när hon behöver hjälp med något,
- kompisen som bara hör av sig när hon behöver låna något,
- kompisen som bara hör av sig när alla andra är upptagna,
- kompisen som bara hör av sig när hon ska ha fest,
- kompisen som bara ringer när hon är på väg någonstans och har tråkigt.
Allt och mycket mer!
Dagens fundering: Det är jobbigt när någon ställer in något man planerat. När något inte blir som man vill. Man känner sig så oviktig då och får tanken att man kanske inte är så prioriterad och omtyckt ändå. Är det bara jag som tänker på det så?
Blodgivning!
Igår efter mitt vikariat skyndade jag mig till stan för att möta upp Sara. Hon hade fixat en lite portion med broccoli, kyckling och lite andra grönsaker för att förbättra min järnhalt i blodet. Ett sista desperat försök att få ge blod. Förra gången hade jag nämligen dåliga värden pga min diet. Jag tränade även mycket då. Nu äter jag lite bättre, men tränar fortfarande mycket. De tog ett värde innan och jag var precis på gränsen :) Jag gav blod och det känns så himla skönt!! För de som har möjlighet och ålder inne, borde inte tveka, utan ge! Jag har en liten rädlsa för just nålsticket men jag vänder bort huvudet och allt löser sig!
Kom igen, iväg och ge blod!
Jag har mått bra hela tiden och jag pekar på det pyttelilla märket från nålsticket. (ja, jag sitter i nattlinne)
Så var det va?
Men nu är jag den som har kontakt med alla mina ex, eller ja.. inte han ovannämnda då. Jag hörs av flera gånger i veckan med åtminstone två av dem.
Lesson learned: Det finns en anledning till att man en gång älskade personen, det finns något i den som du tycker om :)
Inga namn nämnda sa jag!
Ensamhet - woho!
Ser fram emot att få fransk manikyr och förlängning i Bosnien :D:D
Äntligen helg! Eller inte..
Where did it go?
Roliga arbetskamrater
Anders Zetterström - Tvättmaskin cylinda
Han tog sig tid att sätta ihop bilden, hur omtyckt är man inte? :P
Me busy?
Och på kvällen är det dags för film och tacos med tjejerna! Ser fram emot allt; maten, sällskapet och filmen!
Såg film med kära John idag (igår egentligen), Cars 2. För att vara en uppföljare så var den riktigt bra. Rekommenderar er att se den! :)
Imorgon blir det Crazy Stupid Love. Jag älskar romantiska komedier, så blir nog superkul!
Kan väl inte bli tråkigt när Steve Carell har huvudrollen? :D
Sjuk ♥ Film = sant!
Rekommenderar er att se alla, särskilt Monsters Inc. Förstår inte varför det tagit mig så lång tid att se den!
Min söndag
Men Eric hade fått sin syster till att tro att han köpt med sig en Funkis (One piece i Lager 157) utan att ha köpt en. Så idag körde jag oss dit och han fick bränna stålar medan jag höll hårt i min plånbok.
Pumpade dessutom vinterdäcken idag så nu är bilen redo för den svenska vintern :)
300 :- Lager 157
Jag lever!
Sedan sist:
Jag har en ny hund! Gizmo (även kallad Demon) är en lekfull 2-årig papillion.
Jag har börjat med mitt examensarbete och kör slutspurten av min utbildning till lärare (om man bortser från min specialisering).
Nya vänner har tillkommit, andra har nästintill försvunnit.
Den här helgen hade jag planerat att ta tag i mitt examensarbete, göra stora delar av det som är möjligt, men på fredagen mådde jag urdåligt och på lördagen fick jag hemska ryggsmärtor. Det gör fortfarande ont, både i ryggen och i huvudet. Men jag biter ihop och ska ta tag i att skriva åtminstone inledning och syfte idag. How hard can it be? HA!
För er som inte såg mig så var jag blond i somras. Tror jag kom undan med det ;)
Men nu är jag tillbaka till brunett, like nothing ever changed...