Livet idag
Nu sitter jag hemma, äntligen en lugn stund.. Tänkte att jag kör en kort (eller vi får see about that) presentation så att nykomlingar hänger med ;)
Jag heter då Zerina, bor i Borås med mina kära föräldrar. Är snart 21 jobbiga (ja, jobbiga) år. Jag pluggar till lärare för låg- och mellanstadiet i engelska, svenska och matematik.. ingenting jag tänkt på särskilt länge. Jag ville bli lärare när jag var ca 10 år, men sen växte jag upp och insåg att barn är elaka och jag vill ALDRIG möta mig själv som lärare.. fast, för de som inte känner mig, ja är extremt lat så lärarlinjen verkade vara enkelt och helt okej. Jag tycker dock att jag valt rätt med ålder på barnen, högstadiet = suicidal. Efter min korta VFU (verksamhetsförlagd utbildning) på mellanstadiet så insåg jag faktiskt att det är något som passar mig. O blabla.. kommer mer om skolan sen, händer ju inte mycket mer i mitt liv..
Sen så mitt privata liv då.. Jag bor med med mamma o pappa, men har också en äldre bror som bor här lite då och då. Ärligt talat kommer han hit för att lasta på med mat och sedan bo i sitt lilla garderob-stora-rum i Göteborg. Jag hade nog gjort detsamma ifall jag bott hemifrån och ett stort plus är att jag har en STOR garderob (hans rum ;)). Förutom den mänskliga familjen har jag också en liten vovve. Hon är snart 3 år gammal, heter Mixie och är en blandras (85 % chihuahua, 15 % papillion). Om jag fattar hur ska jag lägga upp en bild på henne så ni får se min sötnos :)
Sedan har jag också en pojkvän, Alexander. Han är... svår att beskriva (tydligen). Jag tror inte att någon annan hade orkat med mig och allt det jobbiga jag gör. Underbar, det är nog ett ord på vägen dit.. Vi har varit tillsammans i snart 4 år (23 april) och nej vi är inte förlovade o blah blah.. Zerina facts: förlovar sig gör man, enligt mig, när man har planer på att gifta sig inom ett år (max 2). Det är inget man gör för att alla andra gör det eller för att man varit tillsammans länge. Så det lär nog fröja fram tills att vi båda tagit examen (ca år 2013 :P)
Utanför familjen har jag vänner som få andra är lyckliga nog att ha. Sara, min tvilling, min bästa vän. Om jag varit adopterad så hade jag trott att vi varit systrar. Vi tänker likadant och reagerar på exakt samma saker. Ibland räcker det med en blick och vi förstår vad den andra tänker. Jag vet, det låter som någon dålig tonårsboks författare beskriver bästa vänner, men det är så jag ser det.. Sedan har jag Annika, min barndomskompis, som alltid finns där för mig. Vad vi än gör så trivs vi. Något ska man väl utveckla efter 15 år ihop ;P
Terre, Tessan, Jenny och Ajli.. alla ärde en del utav mig. Trots att jag inte kännt dem mer än några månader värderar jag deras vänskap otroligt högt..
Näe, nu får det räcka.. jag vet, långt, onödiga förklaringar, löjligt, fula engelska inhopp. Om ni orkade läsa allt: Grattis!
Jag heter då Zerina, bor i Borås med mina kära föräldrar. Är snart 21 jobbiga (ja, jobbiga) år. Jag pluggar till lärare för låg- och mellanstadiet i engelska, svenska och matematik.. ingenting jag tänkt på särskilt länge. Jag ville bli lärare när jag var ca 10 år, men sen växte jag upp och insåg att barn är elaka och jag vill ALDRIG möta mig själv som lärare.. fast, för de som inte känner mig, ja är extremt lat så lärarlinjen verkade vara enkelt och helt okej. Jag tycker dock att jag valt rätt med ålder på barnen, högstadiet = suicidal. Efter min korta VFU (verksamhetsförlagd utbildning) på mellanstadiet så insåg jag faktiskt att det är något som passar mig. O blabla.. kommer mer om skolan sen, händer ju inte mycket mer i mitt liv..
Sen så mitt privata liv då.. Jag bor med med mamma o pappa, men har också en äldre bror som bor här lite då och då. Ärligt talat kommer han hit för att lasta på med mat och sedan bo i sitt lilla garderob-stora-rum i Göteborg. Jag hade nog gjort detsamma ifall jag bott hemifrån och ett stort plus är att jag har en STOR garderob (hans rum ;)). Förutom den mänskliga familjen har jag också en liten vovve. Hon är snart 3 år gammal, heter Mixie och är en blandras (85 % chihuahua, 15 % papillion). Om jag fattar hur ska jag lägga upp en bild på henne så ni får se min sötnos :)
Sedan har jag också en pojkvän, Alexander. Han är... svår att beskriva (tydligen). Jag tror inte att någon annan hade orkat med mig och allt det jobbiga jag gör. Underbar, det är nog ett ord på vägen dit.. Vi har varit tillsammans i snart 4 år (23 april) och nej vi är inte förlovade o blah blah.. Zerina facts: förlovar sig gör man, enligt mig, när man har planer på att gifta sig inom ett år (max 2). Det är inget man gör för att alla andra gör det eller för att man varit tillsammans länge. Så det lär nog fröja fram tills att vi båda tagit examen (ca år 2013 :P)
Utanför familjen har jag vänner som få andra är lyckliga nog att ha. Sara, min tvilling, min bästa vän. Om jag varit adopterad så hade jag trott att vi varit systrar. Vi tänker likadant och reagerar på exakt samma saker. Ibland räcker det med en blick och vi förstår vad den andra tänker. Jag vet, det låter som någon dålig tonårsboks författare beskriver bästa vänner, men det är så jag ser det.. Sedan har jag Annika, min barndomskompis, som alltid finns där för mig. Vad vi än gör så trivs vi. Något ska man väl utveckla efter 15 år ihop ;P
Terre, Tessan, Jenny och Ajli.. alla ärde en del utav mig. Trots att jag inte kännt dem mer än några månader värderar jag deras vänskap otroligt högt..
Näe, nu får det räcka.. jag vet, långt, onödiga förklaringar, löjligt, fula engelska inhopp. Om ni orkade läsa allt: Grattis!
Kommentarer
Trackback
